Förlåt, men va i helvete är det me dig?

När (om) du läser detta, så är det nog länge sen jag skrev det.
Du undrar säkert varför jag inte snackar me dig. Varför jag inte snackat med dig på snart två veckor.

Du säger att du kommer följa med Frida o Gabbe o hälsa på. Skitkul tänker jag. Men sen samma dag som vi ska åka säger du att du inte kan få skjuts. Ok, men då fixar vi det. Vi hämtar dig. Nähä? Var två timmar för lite tid? Ja men om du får tre timmar på dig då? Vadå punktpunktpunkt? Hallå? Om du nu inte vill med, säg det istället för att komma med massa dåliga undanflykter. Snälla!

Sen får man veta att du är sur på mig. För att jag "tror att jag kan få tillbaka dig så lätt." VA I HELVETE ÄR DET MED DIG?! Jag har ju sagt att jag inte tänker stå ivägen för dig o henne! Vad är det du inte förstår?! Jag försöker vara snäll o trevlig som jag alltid varit. Jag vill att du ska ha det bra, även om det är utan mig. Ja, det är svårt när man fortfarande håller känslor för dig. Men jag säger det om och om igen, jag vill INTE att du går tillbaka till mig och sårar henne! Så jag tror inte att det är lätt att få tillbaka dig. Men du tycks inte förstå det. Så nu säger jag det en gång för alla:
JAG VILL INTE HA DIG TILLBAKA!
JAG VILL VARA DIN VÄN.
MEN INTE MER!
SNÄLLA FÖRSTÅ!